Bebisen
Din bebis blodcirkulation är nu komplett och helt fungerande. Navelsträngen fortsätter att växa och bli tjockare alltmedan blodet strömmar med avsevärd kraft igenom för att förse bebisen med syre och näring. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.
Storleken kommer att fördubblas under andra halvan av gravid iteten. Bebisen är nu c:a 18 cm lång från huvud till stjärt och väger ungefär 300 gram.
Nu mognar de olika organen. Matsmältningssystemet fungerar redan på ett grundläggande sätt och bebisen kan svälja fostervatten och ta upp vatten och socker och sedan göra sig av med restprodukterna. Denna mekanism är en förberedelse på livet utanför livmodern.
I blodet finns det redan ett stort antal röda blodkroppar, och vita blodkropparna börjar att bildas. I munnen börjar små smaklökar att bildas på tungan.
Du
I princip alla kan nu se att du är gravid! Din livmoder borde nu kännas ungefär 2 cm ovanför din navel. Du har antagligen ökat 4-7 kg i vikt och allteftersom bebisen börjar bilda sina fettreserver kommer också din vikt att öka. Under de kommande 10 veckorna kommer du att gå upp ungefär hälften av den totala viktökningen under hela graviditeten.
Du kanske också märker av en ökad aptit eftersom du behöver 500 kcal mer per dag för att försörja din ökade ämnesomsättning. Det är bra att undvika mat som innehåller mycket fett, socker och kalorier, och istället äta frukt, grönsaker, spannmål och anndra naturliga baslivsmedel.
En del upplever ovanliga starka begär efter mat, och även efter sådant som inte är mat; såsom cigarettaska, kol och öl. Bli inte förvånad om dina ben svullnar upp under dagen. Detta kan avhjälpas genom att sätta fötterna i högläge någon eller några gånger under dagen. Blir svullnaden kraftig så bör du genast kontakta barnmorskan eller läkare för kontroll; särskilt om du har andra symptom så som huvudvärk och flimmer för ögonen.
Jag
Känner att magen är lite extra hård precis ovanför naveln, och det måste ju vara min livmoder. Känns lite läskigt måste jag erkänna.
Har fortfarande problem med min fogar. Känns i för sig bättre då jag varit ledig mer än tre dagar i rad. Tycker att jag fått ökad aptit =) Har börjat fått domningar i händerna under natten, kanske kan bero på att kroppen börjat samla på sig vätska.
Annars så känns livet toppen nu. Semester om ca 6 veckor, längtar!
Måndagen den 30/5-2012
Idag var det dags för ytterligare ett ultraljud samt besök hos barnmorskan. Blev så besviken på kvinnan som gjorde ultraljudet i Gävle så vi har bett om ett nytt, för att få lite fler bilder.
Här är vår älskling!
Helt otroligt vad mycket som har hänt på 3 veckor, sedan sist vi sågs.
Här vinkar vår lille till oss, så söt.
När vi var klara så åkte vi till "hjälpmedelsbutiken" och köpte mig ett fogbälte. Ett bälte som jag ska prova att ha på jobbet, när jag står upp och jobbar långa dagar. Se om det kan hjälpa, det är värt att prova i allafall =)
Klockan 11.00 var det dags att åka och jobba för mig medans Magnus åkte hem och snickrade igen.
Idag är det valborgsmässoafton, men vi har ingenting speciellt inbokat. När jag slutade vid 17.00 så åkte vi och hämtade pizza. Alla var trött och slut efter dagens arbete (svärmor, svärfar och Magnus som har hållt på med huset hela dagen). Sedan så följdes en lugn och soft kväll innan sängen väntade.
Trevlig valborg!
Bebisen
Grattis! Du är nu halvvägs genom graviditeten. Det har gått 18 veckor sedan befruktningen och din bebis är nu 14-16 cm från huvud till stjärt och väger c:a 250 gram, ungefär som en stor chokladkaka.
Bebisens hud börjar nu bli tjockare och körtlar under huden börjar utsöndra ett vaxliknande ämne som kallas vernix. Detta ämne kommer att täcka din bebis hud och skydda den mot fostervattnet under resten av graviditeten. Lanugohåret på bebisens kropp hjälper till att fixera den skyddande vernixen.
Huvudhår och tånaglar börjar växa på det här stadiet, liksom hår på överläppen och i ögonbryn.
Du
Din midja har sannolikt vuxit och är inte lägre synlig. Livmodern har fortsatt växa upp i magen och kan nu kännas i höjd med navlen. Den växande bebisen och livmodern trycker din buk utåt och genom återstoden av graviditeten kommer den att fortsätta trycka på dina lungor, mage och njurar. Detta kan göra att du lättare blir andfådd, behöver kissa oftare och inte kan äta lika mycket, samt orsaka förstoppning.
Det ökade trycket kan också göra att din navel tryck ut och blir som en liten kula iställer för ett hål. Många får också bristningar i huden på magen då den töjs ut i snabb takt. Detta gäller också bukmuskularturen som dras isär och stäcks ut, och blir därmed något försvagad. Man brukar därför rekommendera gravida kvinnor att inte belasta bukmusklerna i onödan.
Jag
Fortafarande mycket ont i mina stackars fogar. Har även börjat känna att det kan hugga till strax under magen. Vilket jag fått förklarat för mig att det inte är någon fara utan att det är mina ligament som håller på att förbereda sig för förlossningen.
Annars så mår jag mycket bra. Tror att jag har börjat känna vårt lilla ♥. Ibland så kommer det en bubblande känsla som jag inte känt tidigare, lite pirr i magen ;) Kan kanske vara vår lille som busar runt i magen.
Veckorna springer iväg, tänk att vi redan gått halva tiden, helt otroligt.
Längtar ♥
Fredagen den 20/4-2012
Har tidigare haft lite problem med lättare foglossning (tror att det är det), men idag slog det till ordentligt. Jag kan nästan inte gå, det hugger, värker och gör väldigt ont. Kan knappt böja mig ner...jobbigt att klä på sig osv.
Efter att ha jobbat och stått upp mellan kl 10-19 så var jag helt slut när jag kom hem. Värken var värre i både höfter, rumpa och rygg....Hoppas detta kommer att gå över, det är näst intill olidligt.
Vaknade upp under natten och tårarna sprutade, kunde inte sova, ligger och vrider och vänder på mig pga smärtan. Älsklingen gav mig lite massage och sedan lyckades jag somna om.
Ska jobba mellan 10-14 imorgon lördag så det är väl bara att bita ihop. Sedan åker vi ner till Skövde, så då har jag minst 5 tim i bil som väntar. Får se hur det ska gå?!
Bebisen
Din bebis är denna veckan 13-15 cm och väger ungefär 200 gram. Vid förlossningen väger den vanligtvis 15 gånger mer, så den kommer lägga en hel del på hullet framöver.
En av de mest fascinerande sakerna med fostrets utveckling är hjärnan. Hjärnan är ett av de första organen som bildas de första veckorna och dess abnorma storlek i förhållade till resten av kroppen under den första delen av utvecklingen visar dess stora betydelse. I vecka 19 har muskler i hela kroppen kopplats ihop med hjärnan via nervtrådar och kan därmed kontrolleras medvetet av bebisen!
Öronen står ut från huvudet, och i munnen börjar de första groddarna till barnets permanenta tänder dyka upp. Armar och ben har nu korrekt relativ storlek i förhållande till kroppen och fötterna är hela 2,5 cm långa!
Du
Många kvinnor kan känna livmodern 2-3 cm under navlen och om du ser din profil i speglen kan du verkligen se hur din kropp har förändrats. Det är inte ovanligt att vid det här laget ha gått upp 5-6 kg. Av detta svarar beisen för c:a 200 gram, moderkakan 170 gram och fostervattnet ungefär 310 gram.
Vidare har dina bröst ökat i vikt med 170 gram vardera och livmodern med ytterligare 300 gram!Det är viktigt att komma ihåg att viktökningen skiljer sig mellan olika kvinnor och det finns ingen anledning till panik om du gått upp lite mer eller mindre än genomsnittet.Viktökningen kommer förmodligen att påverka din hållning och din sömn.
Jag
Har inte vägt mig än men jag har börjat få en kula på magen ;) Mina fingrar har en tendens att få sockerdricka under natten, vilket jag aldrig haft förr. Har stora problem med mina foger, har såååå ont. Vet inte hur jag ska bära mig åt. Det värker när jag går, när jag ligger och även ibland när jag sitter. Hoppas att det är övergående =) Annars mår jag bara bra.
Bebisen
Bebisen är 12,5 till 14 cm mellan stjärt och huvud, den väger ca 150 g. 50 g mer än förra veckan. Bebisen kan rynka på pannan och göra grimaser. En del basreflexer börjar utvecklas nu som till exempel sugreflexen och bebisen vänder ryggen till om magen utsätts för ljus. Hjärnans första kritiska stadium är nu över.
Du
Nu är det dags för ultraljud. Det görs omkring vecka 17 till 18. Du kanske börjar få ryggbesvär, blir täppt i näsan eller svårt att röra dig som du vill. Det börjar helt enkelt kännas att du är med barn.
Jag
Täppt i näsan det har jag varit sen jag fick reda på att jag var gravid och värre blir det. Nässpray är min bästa vän nu för tiden. Har inte så ont i ryggen mer i svanken och i höfterna. Har svårt att sova/ligga skönt pga detta.
Annars så mår jag toppen, hoppas att jag kommer att fortsätta att göra det.
Tisdagen den 10/4-2012
Jobbar bara halvdag idag eftersom vi ska på ultraljud i Gävle kl 14.15.
Hämtade upp Magnus på tågstationen vid 12-tiden så svängde vi förbi Max och fick lite lunch i magen.
Det var jag som körde ner och tur var väl det för då fick jag lite annat att tänka på. För just nu är jag såååå nervös. Tänker en massa på hur den lille har det här inne i magen, är allt som det ska, lever den mm.
När vi kom fram till förlossningen så fick jag min vanliga sjukhunsångest, hatar verkligen sjukhus. Kunde inte sitta still, gick runt som en yr höna och bara ville att klockan skulle bli 14.15.
Tyvärr så måste vi ha fått Gävles suraste och bittraste barnmorska, hon var inte trevlig alls. Hon hälsade knappt, blev sur för att jag råkat kissat innan (ingen hade informerat mig om jag inte skulle ha gjort det), ville inte kolla könet (det ingick tydligen inte), skrev ut dåliga bilder, mm. Allt blev bara så fel, kändes inte alls så mysigt och trevligt som vi båda hade hoppats på. En riktigt besvikelse med andra ord.
Det som var positivt var att allting såg bra ut, vi fick se hjärta, njurar, kissblåsa, fingrar, tår, lårben, näsa, ögon ja allt, vilket är väldigt häftigt =) Vår lille prins/prinsessa låg även och sög på handen vilket såg väldigt gulligt ut.
Första bilden på vårt ♥
Ringde upp vår barnmorska i Bollnäs och berättade om vår upplevelse och besvikelsen. Och hon förstog oss och tyckte synd om oss som fått den skatan, hon var tydligen känd för att vara bitter och otrevlig.
Så vår underbara barnmorka Astrid har ordnat så vi ska få göra ytterligare ett ultraljud den 30/4, längtar redan.
Måndagen den 27/2-2012
Idag var det dags för att gå på ultraljud, så att vi verkligen kan förstå att det finns någonting i min mage. Sist jag var iväg så såg jag bara någon som såg ut som en liten kidneyböna vars hjärta slog väldigt fort =)
Den här gången såg man verkligen mer, vi kunde se bebisen! Det lilla huvudet, magen och benen.....hur sött som helst. Den visade oss också att den kunde göra en kullerbytta ;) då blev både jag och Magnus lite chockad. Så himla liten men ändå så underbar.
Vi tackade för oss och sen när vi satte oss i bilen så kom tårarna. Tänk att vi ska bli föräldrar, tänk att jag har en liten bebis i magen.
Min kära mor hade ringt flera gånger under tiden, nyfiken och ville höra hur det hade gått. Så vi åkte förbi mamma och pappa på vägen hem och berättade vad vår lille hade gjort.
Måndag förmiddag, den 20/2-2012 fick jag tillbringa på barnmorskemottagningen. Idag var det dags att ta sockerprov, se så att man inte drabbas av graviditetsdiabetes. Klockan 08.30 var det dags att ta första blodprovet, sedan fick jag dricka 2.5 dl med sockervatten, vänta i 2 tim för att sedan ta ett nytt blodprov.
det var väl ingen riktigt höjdare det där sockervattnet men det gick lättare att få i sig när jag fick droppa i citrondroppar i det =)
Det var 2 långa timmars väntan och nervös var jag, tänk om jag har för högt socker???!!
Men mina värden var jättebra, jag var inte ens i närheten av för högt socker. Känns riktigt skönt måste jag säga. Ingen fara för mig och inte för bebisen heller.
Lördagen den 4/2-12 så berättade vi för mamma och pappa att de skulle bli mormor och morfar.
De blev jätteglada och lyckliga och kunde inte sluta skratta och le. Så härligt att se, själv så rann bara tårarna när vi berättade =) Men sån är jag....
Lördagen den 11/2-12 åkte vi ner till Skövde och berättade för svärmor och svärfar att de skulle bli farmor och farfar.
De blev också jätteglada, särskillt svärmor som inte har några barnbarn sen innan.
Helena min bästa vän fick reda på detta samma dag som jag själv fick reda på det. Eftersom jag skulle luncha med henne på stan men helt plötsligt befann mig hemma igen och hon fick komma och hämta mig. Hade sagt att jag hade problem med äggledarna och skulle besöka barnmorskan angående det. Men hon förstog direkt när jag öppnade dörren. Och då föll det någon tår från hennes kind, så söt.
Första advent förra året (2011) så var jag och Magnus på besök i skövde. Hela veckan innan hade jag känt mig ovanligt trött, illamående, känslig på dofter mm. Men gravid kan jag väl ändå inte vara?
På vägen hem igen så svängde vi förbi McDonalds och jag höll verkligen på att spy av doftern av nyfriterade strips. Och då tog vi beslutet om att åka förbi ett apotek och köpa ett grav. test. Sprang in på Media Market i Örebro och kissade på stickan, stoppade den i påsen och hoppade in i bilen. Efter ca 10 min bad jag Magnus titta på den, och den visade bara ett sträck. Inte gravid, vilken lättnad.
Men då kom ju nästa fundering upp, vad är det för fel på mig då? Ingen mens, ömma tuttar, känsligt doftsinne, illamående osv....Jag måste vara sjuk, allvarligt sjuk, kanske har jag fått cancer? Det var inga roliga tankar som snurrade då, allt hade varit så mycket enklare om jag bara visste.
Detta höll i sig så en vecka senare gjorde jag ytterligare ett test och även denna gång kissade jag negativt.
Åkte till Thailand som planerat den 6/1-12 tillsammans med Magnus, mamma och pappa. Första veckan där nere åt jag som en häst och fick smeknamnet "hungran" av allihopa. Och andra veckan då vände det och jag tappade aptiten helt, ville bara äta frukt och sallad. Var konstant trött under dessa veckor, så efter stranden så tog jag "siesta/vilade" någon timme innan det var dags att gå ut och käka osv. Fick även halsbränna och höll på spy några gånger. Men fick bara höra, va där det för fel på dig? Är du inte gravid då?
Nej jag är inte gravid!
När vi kom hem igen så tänkte jag, nu får det vara nog. Nu måste jag ta tag i saken, ringa barnmorskan, gyn, läkare mm så de får kolla vad det är för fel på mig.
Sagt och gjort ringde barnmorskan och bad om att få ett piller utskrivit som sätter igång ägglossningen och mensen. Men fick svaret, är du inte gravi då? Nej det är jag inte, har gjort 2 tester för ca 4 veckor sedan berättade jag. Men då tycker jag att du gör ett tredje också innan du kommer till mig och får ett piller.
Bad Magnus köpa med ett grav.test på vägen hem från jobbet.
Kissade på stickan och la den på diskbänken medan jag lagade mat och bad Magnus hålla lite koll på den.
Jag visste ju redan svaret, jag är inte gravid.
Men den här stickan såg inte ut som de andra två stickorna som jag hade kissat på, den här hade tydligen två sträck!
Det måste vara något som är fel, detta kan ju inte stämma?!
Jag trodde verkligen att vi såg fel, att det ena sträcket kanske var lite svagt och otydligt ändå, eller? Tänkte t.o.m. gå över till grannen och fråga hur många sträck hon såg, detta kan ju inte vara sant?
Brydde oss inte så mycket mer om detta utan jag bestämde mig för att ringa barnmorskan imorgon bitti igen och fråga om jag fick komma och göra ett "riktigt" grav.prov hos dem.
Vilket jag också fick =)
Men deras sticka visade också två sträck, så det var inget fel på den som jag hade kissat på igår. Jag är tydligen med barn, gravid! Helt galet, hur? när? var?
Skulle ha käkat lunch med min vän Helena i stan men jag blev så chockad av beskedet så jag satte mig i bilen och storgrinade och åkte raka vägen till Magnus jobb och bad honom komma ut och möta mig.
Söndergråten och helt förstörd kramade jag om honom och berättade att han skulle bli pappa, att vi skulle bli föräldrar. Han kramade om mig och hela han skakade. Och där stog vi inne på deras gym på sjukgymnastavdelningen på hälsocentralen och kramades, mina tårar sprutade och Magnus tröstade mig och sa att allting kommer att gå bra, det här fixar vi, älskar dig mamma Linda sa han och flinade ;)
